En så kallad picknick

Hoppet är det sista som överger människan sägs det. Det är väl därför vi svenskar fåfängt väntar in vackert sommarväder.
I hopp om sol, regnuppehåll och stiltje bokade vi picknickkorg av Pim för lördagkvällen. Korgleveransen kunde vi lita på, vädergudarna däremot serverade kyliga vindar. Det blev uppdukning i lä på altanen istället. Mig gjorde det inget då jag har lättare att uppskatta mat när jag sitter bekvämt och slipper balansera papptallrikar.

Ur folieformarna packade vi upp

• len, mild gravadlax och en fin hovmästarsås
• matig sallad med fina räkor
• potatissallad med gröna äpplen och rödlök
• rostbiff, hemlagad remoulad och rostad lök
• tuppbröst med färskost
• oliver & soltorkade tomater
• brie med kanelkokta päron
• chokladkladdkaka med vispgrädde
• ciabatta & smör

Inga konstigheter, men mycket välsmakande. Otippad storhet var rostbiffen. Brukar välja bort denna som seg och torr. Rostbiffen ramlade nästan sönder så mör den var. Brien och päronet var en annan höjdare och kladdkakan en dröm.
Om jag saknade något så var det kanske något med lite hetta i alla de finstämda, lena smakerna. Men det är en petitess.

Ska du ha picknick i malmötrakten eller rent av i Västra Hamnen så kan jag rekommendera Pims picknickkorg.

Sorry!
Men nu har jag flyttat bloggen IGEN!
Så blir det när beslut tas lite oövertänkt:
http://ohmansmatovin.wordpress.com/